View source for Kritik av Ramverkshypotesen/sv

<span class="noprint">{{rs.language|{{BASEPAGENAME}}}}</span>
* Orginalartikel: [http://creation.com/is-genesis-poetry-/-figurative-a-theological-argument-polemic-and-thus-not-history Critique of the Framework Hypothesis] (CMI). Rubriker har lagts till i den översatta texten nedan.

<small>Av Dr Don Batten, Dr David Catchpoole, Dr Jonathan D. Sarfati and Dr Carl Wieland</small>

----
{{Cmi.cfk-header|länk=http://creation.com/is-genesis-poetry-/-figurative-a-theological-argument-polemic-and-thus-not-history}}
== Kritik av Ramverkshypotesen ==

[[Image:Sky.jpg|250px|right|thumb|400px|Skyarna, foto sxc.hu]]
<b><i>
Skapelseberättelsen (Genesis) är absolut, utan någon som helst tvekan, skriven som en historisk berättelse. Hebreiskan använder särskilda grammatiska former för att återge historia, och [[rpsv:1 Mos 1-11|1 Mos 1-11]] använder dessa. Skapelseberättelsen har samma struktur som [[rpsv:1 Mos 12|1 Mos 12]] och framåt och större delen av Andra Mosebok, Josua, Domarboken, etc., som ingen påstår är "poesi" eller att de inte skall uppfattas som historia. Skapelseberättelsen är inte poesi eller allegori.</i><br> En systematisk teolog sammanfattar: <i> "... ingenting skapas dag 6 för att fylla det hav som samlades på Dag 3... alla dessa punkters oklara överensstämmelser och överlappningar...  visar sig den tänkta litterära "ramen" [dvs "ramverkshypotesen"]... allt mindre övertygande vid grundligare läsning av texten."</i>
</b><sup>11</sup> [denna ingress ej i originalet, övers. anm.]
----


"[http://en.wikipedia.org/wiki/Framework_interpretation_(Genesis) Ramverkshypotesen]" (eng. "Framework hypothesis") är förmodligen den populäraste uppfattningen bland respektabilitetssökande seminarier som säger att de accepterar biblisk auktoritet, men inte sex vanliga skapelsedagar. 
__TOC__
==== Desperata motiv för bisarr tolkning ====

Det är konstigt om den "litterära inramningen" vore den sanna meningen i texten, att ingen tolkat Skapelseberättelsen på detta sätt före Arie Noordtzij år 1924. Men egentligen är det inte så konstigt eftersom de ledande representanterna för ramverkshypotesen [http://en.wikipedia.org/wiki/Meredith_Kline Meredith Kline] och [http://en.wikipedia.org/wiki/Henri_Blocher Henri Blocher] medgav att deras motiv för denna bisarra nya tolkning tillkom i en sorts desperation att passa in Bibeln i vetenskapens påstådda "fakta".

Till exempel erkände Kline i sin stora ramverksartikel "''Att motbevisa den bokstavliga tolkningen av Skapelseberättelsens skaparvecka förespråkad av ung-jords-teoretiker är en central fråga i denna artikel.''"<ref name="ref.1">Kline, M.G., 1996. Space and time in the Genesis cosmology. Perspectives on Science & Christian Faith 48(1):2–15.</ref> Och Blocher sade: "''Denna hypotes övervinner ett antal problem som plågat kommentatorerna [inklusive] konfrontationen med den vetenskapliga synen på det mest avlägsna förflutna.''" Han medger vidare att han avvisar skriftens enkla raka påståenden eftersom ett "''avvisande av alla de teorier som godtagits av forskare kräver ett betydande övermod.''"<ref name="ref.2">Blocher, H., 1984. In the Beginning, IVP, p. 50. </ref>

==== Motstånd mot verklighet ====

Det är uppenbart att Ramverksidén inte är en följd av försök att förstå Skapelseberättelsen, utan istället härrör från försök att motverka den uppfattning som innehafts av både lärda och lekmän under 2000 år, nämligen att Skapelseberättelsen återger verkliga händelser i verklig tid och rum. <ref name="ref.3">For other critiques of the framework hypothesis, see <creation.com/framework></ref>

== Är skapelseberättelsens dagar verklig historia ? ==

Skapelseberättelsen är utan någon som helst tvekan skriven som en historisk berättelse. Hebreiskan använder särskilda grammatiska former för att återge historia och [[rpsv:1 Mos 1-11|1 Mos 1-11]] använder sig av dessa. Skapelseberättelsen har samma struktur som [[rpsv:1 Mos 12|1 Mos 12]] och framåt, samt större delen av Andra Mosebok, Josua och Domarboken, etc. böcker som ingen påstår är "poesi" eller inte skall uppfattas som historia. Skapelseberättelsen är inte poesi eller allegori.

Skapelseberättelsen är full av "''Och … och … och … '' vilket karaktäriserar historiska texter (detta är tekniskt uppkallad som 'vav<em>—?</em>', ofta återgivna som waw—följder).

==== Språkliga kännetecken för historisk text ====

[[Image:Psalm 78-9-14.jpg|350px|right|thumb|Psalmerna är poetiska vilket inte hindrar att de ofta refererar de till verkliga (historiska) händelser. [[rpsv:Ps 78|Ps 78:9-14]]]]
Den hebreiska verbformen av [[rpsv: 1 Mos 1 | 1 Mos 1]] har en särskild karakteristik som stämmer exakt med vad Hebreerna använde för att uppteckna historia eller serier av tidigare händelser. Detta innebär att endast det första verbet i ett händelseförlopp är perfekt (''qatal'') medan de verb som fortsätter berättelsen utgörs av imperfekt (''vayyiqtols'').<ref name="ref.4">Joüon, P. and Muraoka, T., 1991. A Grammar of Biblical Hebrew: Part Three: Syntax, p. 390, Pontifical Biblical Institute, Rome. </ref>  I [[rpsv:1 Mos 1|1 Mos 1]] är det första verbet ''bara'' (create) ett perfekt medan de efterföljande verben utgörs av imperfekt.<ref name="ref.5">See also a statistical analysis of the Hebrew verb forms by Hebraic scholar Stephen Boyd, 2004. The biblical Hebrew Creation account: New numbers tell the story. ICR Impact 377.</ref> En korrekt översättning till (Engelska) tar hänsyn till denna Hebreiska form och översätter alla verben som perfekt (eller förfluten) tidsform.

==== Poetiskt om verkliga händelser ====

[[rpsv: 1 Mos 1-11 | 1 Mos 1-11]] har också flera andra kännetecken för historiska berättelser, såsom "ackusativa partiklar" som markerar verbens objekt. Dessa är inte översatta till engelska (t.ex. hebreiska "et" i [[rpsv: 1 Mos 1:1 | 1 Mos 1:1]]). Termerna är ofta noga definierade. Även parallellismerna, ett inslag i hebreiska poesi (t.ex. i många Psalmer), saknas nästan helt i skapelseberättelsen.<ref name="ref.6">Kaiser, W.C., Jr., 1970. The literary form of Genesis 1–11, in Payne, J.B., New Perspectives on the Old Testament, Word Inc., Waco, Texas, USA, pp. 59–60.</ref>

De sällsynta inslagen av poesi (t.ex. [[rpsv: 1 Mos 1:27 | 1 Mos 1:27]] och [[rpsv:1 Mos 2:23|1 Mos 2:23]]) kommenterar dock verkliga händelser, trots poesin, liksom många andra av psalmerna i Psaltaren (t.ex. [[rpsv:Ps 78|Ps 78]]). Men om skapelseberättelsen verkligen var poesi skulle hela boken se ut som dessa sällsynta verser, men det gör den inte.

==== Kapitlen olika - Ämnesordning inte Ordningsföljd ====

Förespråkarna för Ramverksidén hävdar att eftersom [[rpsv:1 Mos 2|1 Mos 2]] är (säger de) arrangerad ämnesvis snarare än kronologiskt, så är även [[rpsv:1 Mos 1|1 Mos 1]] det. Därför, hävdar de, utgör dagarna "symboliska" snarare än verkliga dagar. Men detta är som att hävda att eftersom evangeliet om Matteus är ämnesvis arrangerat därför är evangeliet enligt Lukas inte kronologiskt ordnat.

Det är också logiskt (och i linje med antikens litterära praxis i near eastern) att ha en historisk översikt (kapitel 1) som föregår en återblick på detaljerna om vissa av de händelser (kapitel 2) som redan nämnts. Kapitel 2 har inte de numrerade dagserier som kapitel 1 har, så hur kan då kapitel 2 avgöra hur vi uppfattar kapitel 1? 

==== Språkexperter ense om historisk berättelseform ====

Hebreiska språkexperter är ense om att skapelseberättelsen skrevs som historia. Till exempel skrev Oxfordexperten inom hebreiska språk [http://en.wikipedia.org/wiki/James_Barr_(Biblical_scholar) James Barr]:

: "... Förmodligen, så vitt jag vet, finns ingen professor i Hebreiska eller i Gamla Testamentet vid något universitet av världsklass, som inte tror att författaren(na) av [[rpsv:1 Mos 1-11|1 Mos 1-11]] avsåg att förmedla till sina läsare idéerna att:
:# Skapandet ägde rum i en serie om sex dagar som motsvrar de 24 timmarsdagar vi nu upplever
:# Siffrorna i skapelseberättelsens genealogier tillhandahöll, genom enkel addition, en kronologi (ordnings och tidsföljd) från världens begynnelse fram till senare skeden i den bibliska berättelsen 
:# Översvämningarna vid Noa tid uppfattades vara världsvida och utsläckte alla människors och djurs liv med undantag för dem i arken."<ref name="ref.7">Barr, J., Letter to David C.C. Watson, 23 April 1984. </ref>

I linje med sina neo-ortodoxa åsikter trodde inte Barr på skapelseberättelsen, men han förstod de hebreiska författarnas tydliga avsikter. Vissa kritiserar vår användning av Barrs citat eftersom han inte tror på skapelseberättelsens historicitet. Det är dock just därför vi använder hans påståenden: han är ett "fientligt vittne". Eftersom han inte har någon anledning att försöka harmonisera skapelseberättelsen med någonting, eftersom han inte tillmäter det någon auktoritet, är Barr fri att ange författarens tydliga avsikt. Detta står i kontrast till vissa "evangeliska" teologer som försöker behålla en viss känsla av auktoritet utan att faktiskt tro att skapelseberättelsen säger mycket, om ens något, om historia - 'brottas med texten" har vi hört detta kallas.

Språkforskaren i Hebreiska Dr Stephen Boyd har visat, med hjälp av en statistisk jämförelse av frekvenser av verb för historiska och poetiska hebreiska texter, att [[rpsv:1 Mos 1|1 Mos 1]] helt klart är en historisk berättelse, inte "poesi". Han avslutade: "''Det finns bara en hållbar syn på dess klara innebörd: Gud skapade allt på sex bokstavliga dagar.''"

Några andra experter på Hebreiska som stödjer bokstavliga skapelsedagar inkluderar:

* '''Dr Andrew Steinmann''', Associate Professor (docent) of Theology and Hebrew vid Concordia University i Illinois.<ref name="ref.8">Steinmann, A., 2002. ??? [echad] as an ordinal number and the meaning of [[rpsv:1 Mos 1:5|1 Mos 1:5]], JETS 45(4):577–584. <www.etsjets.org/jets/journal/45/45-4/45-4-PP577-584_JETS.pdf>. </ref>
* '''Dr Robert McCabe''', Professor of Old Testament at Detroit Baptist Theological Seminary i Allen Park, MI.<ref name="ref.9">McCabe, R.V., 2000. A defense of literal days in the Creation Week, Detroit Baptist Seminary Journal 5:97–123. <www.dbts.edu/journals/2000/McCabe.pdf>. </ref>
* '''Dr Ting Wang''', universitetslektor i Biblisk Hebreiska vid Stanford University.<ref name="ref.10">Sarfati, J., 2005. Hebrew scholar affirms that Genesis means what it says! Interview with Dr Ting Wang, Lecturer in Biblical Hebrew, Creation 27(4):48–51. <www.creation.com/wang>.</ref>

== Finns det triader av dagar? ==

En av de förmodade huvusakliga "bevisen" för en poetisk struktur är en påstådd dubbel triad av dagar. Enligt detta synsätt arrangerade Mose dagar i en mycket stiliserade ram med dag 4-6 i parallell med dag 1-3. Kline menar att dag 1-3 hänvisar till Riket och dag 4-6 till de Styrande, enligt följande tabell:

{| class="wikitable" 
! &nbsp; ||valign="top"| Riket (Kingdom) ||valign="top"| &nbsp; ||valign="top"| Styrande (Rulers)
|-
|valign="top"| Dag 1: ||valign="top"| Ljus och mörker separerade ||valign="top"| Dag 4: ||valign="top"| Solen, månen och stjärnor
(ljusen)
|-
|valign="top"| Dag 2: ||valign="top"| Himlavalvet och vattnen separerade ||valign="top"| Dag 5: ||valign="top"| Fiskar och fåglar
|-
|valign="top"| Dag 3: ||valign="top"| Torrt land och hav separerade<br>växter och träd ||valign="top"| Dag 6: ||valign="top"| Djuren, människan
|}

Men även om detta är sant skulle det inte utesluta en historisk sekvens - förvisso kan Gud skapa i en viss ordning i syfte att lära ut vissa sanningar. Vidare hävdar andra teologer att dessa "litterära påhitt" finns mer i fantasin hos förespråkarna än i texten. Till exempel är parallellerna i dessa två triader av dagar mycket överbetonade. Den systematiske teologen Dr [http://en.wikipedia.org/wiki/Wayne_Grudem Wayne Grudem] sammanfattar:

: "För den föreslagna överensstämmelsen mellan skapelsedagarna är inte i närheten lika exakt som dess förespråkare tänkt sig. Solen, månen och stjärnorna, skapade på den fjärde dagen som "ljus på himlavalvet (firmamentet)" ([[rpsv:1 Mos 1:14|1 Mos 1:14]]) placeras inte i utrymmet som skapades på dag 1, utan i "fästet" ... som skapades på den andra (2:a) dagen. Faktum är att överensstämmelsen i språket är uttryckligt: detta "fäste" nämns inte alls under dag 1 men fem gånger på dag 2 ([[rpsv:1 Mos 1:6|1 Mos 1:6-8]]) och tre gånger på dag 4 ([[rpsv:1 Mos 1:14|1 Mos 1:14-19]]). 

: Naturligtvis har även dag 4 överensstämmelser med dag 1 (i fråga om dag och natt, ljus och mörker), men om vi säger att de andra tre dagarna visar att de skapade tingen fyllde formerna och utrymmet som skapades de tre första dagarna (eller för att Styra Riken som Kline säger), då överlappar dag 4 minst lika mycket med Dag 2 som det överlappar med dag 1.

: <h4>Tänkta parallellerna matchar inte </h4>

: [[Image:Cmi-stars.jpg|300px|left|thumb|Stars, Photo by S. Hammond]] "Dessutom är parallellen mellan dag 2 och 5 inte exakt, eftersom beredandet av utrymmet för fiskarna och fåglarna dag 5 av någon anledning inte kommer dag 2 utan dag 3. Det är inte förrän dag 3 som Gud samlar vattnen och kallar dem "haven" (Gen 1:10), och på dag 5 befalls fiskarna att uppfylla vattnen i haven "(Gen 1:22). Och i vers 26 och 28 kallas fisken på nytt "havets fisk ", som upprepar betoningen av det faktum att det område fisken lever i uttryckligen bildades på dag 3. Därför, verkar de fiskar som bildas dag 5 höra mycket mer till det uttrymme som bereddes för dem Dag 3 än till de vida spridda vattnen under FÄSTET dag 2. Att upprätta en parallell mellan Dag 2 och Dag 5 stöter på ytterligare svårigheter genom att ingenting som skapades dag 5 håller till i "vatten över FÄSTET" (dag 2) och flygande varelser (det hebreiska ordet skulle omfatta flygande insekter samt fåglar) som skapats på denna dag, dvs dag 5, skulle inte bara flyga på den himmel som skapades dag 2, utan också leva och föröka sig på "jorden" eller på det "torra land" som skapades Dag 3. (Notera Guds befallning på dag 5: "''Låt fåglarna föröka sig '''på jorden'''''" [[rpsv: 1 Mos 1:22 | 1 Mos 1:22]].)

: <h4> Mängder av problem övertygar inte </h4>

: "Slutligen, parallellen mellan Dag 3 och 6 är oprecis, eftersom ingenting skapas på Dag 6 för att fylla det hav som ansamlades på Dag 3. Med alla dessa punkters oklara överensstämmelse och överlappning mellan de utrymmen och de saker som skapades för att fylla dessa utrymmen, visar sig den tänkta litterära "ramen", trots att den ger ett första städat intryck, vara allt mindre övertygande vid en grundligare läsning av texten."<ref name="ref.11">Grudem, W., 1994. Systematic Theology, Zondervan, Grand Rapids, MI, USA, p. 302. </ref>

== Lär [[rpsv:1 Mos 2:5|1 Mos 2:5]] att enbart normal försyn (inget mirakulöst) användes? ==

Ett annat nyckelargument från ramverksförespråkarna är baserat på [[rpsv:1 Mos 2:5|1 Mos 2:5]].<ref name="ref.12">Kline, M.G., 1958. Because it had not rained. WTJ 20:146–157.</ref> Kline uppger helt riktigt att Gud inte gjorde växter innan jorden hade regn eller människor (även om versen talar om ''odlade växter'' och inte om alla växter <ref name="ref.13">Kruger, M.J., 1997. An understanding of [[rpsv:1 Mos 2:5|1 Mos 2:5]], CEN Technical Journal (now Journal of Creation) 11(1):106–110. </ref>). [[Image:Cmi-sunflower.jpg|thumb|right|300px|sunflower, photo sxc.hu]] Därför, frågar Kline, vad hindrar Gud att göra dem ändå, eftersom Han på ett mirakulöst sätt kunde underhållit dem? Svaret är, enligt Kline, att Gud verkade genom vanlig försyn:
:''"Det odiskutabla antagandet i [[rpsv:1 Mos 2:5|1 Mos 2:5]] är helt klart att Guds försyn var verksamt under perioden för skapandet, genom processer där vilken läsare som helst skulle känna igen som normala i sin tids naturliga värld."''<ref name="ref.14">Kline, Ref. , p. 150. </ref> 

==== Helt grundlösa antaganden ====

Notera att Kline medger att detta påstådda antagande inte hävdas i texten. Detta skulle förklara varför ingen Biblisk forskare såg detta under tusentals år. Han gör ett otroligt språng genom att säga att det var vanlig försyn som verkade under hela skapelseveckan:

:'' "Inbäddat i [[rpsv: 1 Mos 2:5 | 1 Mos 2:5]] ff. ligger principen att Guds försyns modus operandi [sätt att verka] var densamma under skapandeperioden som den vanliga försynen i nutid."''<ref name="ref.15">Kline, Ref. , p. 151.</ref> [Ett annat sätt säga vad sekulär naturalism hävdar om evolution och Big Bang, // övers. anm.]

Men detta är desperation. Även om normal försyn var i verksamhet följer inte därav att mirakel inte var det. Det finns inga mirakel i Bibeln som inte fungerar mitt under normal försyn. Michael Horton påpekar att de som förkastar att Gud verkar under normala händelseförlopp gör det utifrån ett på förhand filosofiskt antagande och inte utgående från något i texten.<ref name="ref.16">Horton, M.S., 2002. Covenant and Eschatology: The Divine Drama, Westminster John Knox.</ref>

==== Bespottare förnekar Guds verk ====

Kline påstående att de processer som verkade under skapelseakten var de samma som i dag påminner oss om [[rpsv:2 Pet 3|2 Pet 3]]: om bespottare som i de sista dagarna kommer att förneka att Gud skapade världen ''på det sätt som beskrivs'' i Första Mosebok (täckt med vatten ) och att världen omstörtades genom syndafloden. Dessa bespottare säger, "allt fortsätter som det har varit sedan begynnelsen" (vers 4). Detta är tyvärr precis vad Kline säger.

Ett mirakel är, förstått på rätt sätt, inte att "göra våld" på försynen, utan ett tillägg. <ref Name="ref.17"> See Sarfati, J., 2006. Miracles and science, <www.creation.com/miracles>. </ref>. Därför var övriga aspekter av 'försynen' fortfarande verksamma när Jesus gjorde vatten till vin (Joh 2). Kanske skapade Jesus de olika skimrande organiska föreningarna i vattnet för att göra vin, men gravitationen höll fortfarande  vätskan kvar i tunnor, och smaklökarna fungerade fortfarande hos gästerna och deras hjärtan pumpade blod utan att hoppa över ett slag, osv.

==== Miljarder år av växtlighet utan regn? ====

Dessutom visar [[rpsv:1 Mos 2:5| 1 Mos 2:5]] att normala förlopp inte var verksamma: notera att "Gud hade inte orsakat (låtit det) regna på jorden". 
{{quotebox|Vad ramverksförespråkarna skriver betecknas av frånvaro av klarhet|left}} 
Om skapandet försiggått under miljarder år (enligt Klines version av "normal försyn"), hur skulle det kunnat ske utan regn? Och om det inte regnat under eoner långa tidsrymder sedan växterna dök upp, hur överlevde de? Detta blir rimligt endast om tidsramen i [[rpsv: 1 Mos 1 | 1 Mos 1]] är verklig, för då existerar inte de eoner långa tidsrymderna utan enbart dagar.

Så Kline förutsätter felaktigt normal försyn som Guds enda modus operandi [sätt att verka] i [[rpsv: 1 Mos 2:5|1 Mos 2:5]], och gör en vild extrapolering av detta på hela skapelseveckan och antar vidare att normal försyn utesluter mirakel. Detta fel förvärras genom att inte notera det snäva fokuset på människan i Lustgården [[rpsv:1 Mos 2|1 Mos 2]] (som inte är en "andra skapelseberättelse").

== Är skapelseberättelsen bara ett teologiskt argument (polemik)? ==

Medan [[rpsv:1 Mos 1|1 Mos 1]] förvisso motbevisar olika felaktiga idéer om Gud, motbevisar den de felaktiga idéerna just på grund av att händelserna är verkliga. Till exempel har den ett tyst argument mot soldyrkan genom att Gud faktiskt skapat ljus utan sol (Dag 1), innan Han skapade solen (Dag 4). Påståendet är beroende av historiciteten i händelserna.

==== Teologiskt sabbatsargument? ====

Är [[rpsv:1 Mos 1|1 Mos 1]] ett argument för sabbaten? Andra Mosebok 20:10-11, som tydligt lär ut sabbatsbudet, nämner de historiska händelserna i [[rpsv:1 Mos 1|1 Mos 1]] som grund för budet. Det vill säga, Guds verk i skapelseberättelsen varslar om detta bud. Historia lägger grunden för budet - att Gud har skapat inom den historiska ramen för en verklig vanlig vecka om sju dagar, ger en grund för oss att strukturera våra liv kring sex dagars arbete och en sjunde vilodag. Det är ganska svårt att se hur Guds skapardagar kunde ha varit symboliska medan dagarna i vår arbetsvecka är verkliga.

==== Verbal dimma ====

Vad ramverksförespråkarna skriver betecknas av frånvaro av klarhet. Ta ett uttalande av Blocher som exempel: "''Det [ramverksidén] vidkänns vanliga dagar men tar dem i sammanhang av en stor symbolisk helhet.''" Men, skärandes genom den verbala dimman, vad de egentligen menar är att de förnekar att de dagarna inträffat i verklig historisk rum-tid. {{quotebox|Ramverkshypotes lider av samma problem som alla andra försök att göra Bibeln förenlig med de imaginära miljontals år av historisk "vetenskap": den sätter död och lidande före Syndafallet}} Ungefär det enda som bildar logiskt sammanhang i deras åsikter är ett tydligt motstånd mot kalenderdags-tolkning av skapelseberättelsen. Sorgligt nog har denna grötiga röra vunnit en alltför stor spridning och underminerar skapelseberättelsens historicitet.

Utöver alla dessa argument lider Ramverkshypotesen av samma problem som alla andra försök att göra Bibeln förenlig med inbillade miljontals år av historisk "vetenskap": den sätter död och lidande före Syndafallet, dvs innan Adam syndade och ådrog sig död och lidande i Guds "mycket goda" skapelse ([[rpsv:1 Mos 1:31|1 Mos 1:31]]).<ref name="ref.18">Sarfati, J., 2005. The Fall: a cosmic catastrophe Hugh Ross’s blunders on plant death in the Bible, TJ (now Journal of Creation) 19(3):60–64, <www.creation.com/plant_death>.</ref> Det underminerar hela det spann av skrift, från Det Förlorade Paradiset till Det Återfunna Paradis, som är den övergripande sammanfattningen av det underbara evangeliet om Jesus Kristus.

== Referenser == 
<div style="font-size:0.9em">
<references/>
</div>