Framstående vetenskapsmän - Nicolaus Steno/sv

From Rilsource

Jump to: navigation, search

Av Dr Ann Lamont, B.Sc., M.Ed.St.


Cmi.logo.png Från Creation Ministries International
översättning av originaltext hämtad från CMI

Nicolaus Steno, den moderna geologins grundare vars stratigrafi står sig än idag, trodde på en bokstavlig global översvämning samt andra aspekter av Genesis 1-11, såsom en 6 000 årig tidsram. Han använde Bibeln för att tolka sina geologiska slutsatser som han fann vara helt överensstämmande med Noa flod.
Ateisten Isaac Asimov medgav att "Steno ... föreslagit att de [fossilen] var forntida djur som levde normala liv som förstenades efter sin död. Asimov drog dock felaktigt slutsatsen att Steno förkastade Noah's Flood, eftersom "Inga övernaturliga krafter togs med i [Stenos] förklaring."


Contents

Nicolaus Steno har uppmärksammats som den som gjorde några av de första 'riktigt stora upptäckterna' inom geologi.[1] Hans grundläggande principer om geologi används fortfarande rutinmässigt för att tolka sedimentära bergarter. Även om han kallas en av grundarna av den moderna geologin inser inte de flesta geologer att det var Stenos tro på Bibeln, särskilt Genesis, som ledde honom fram till dessa upptäckter.

Niels Stensen (som han ursprungligen hette) föddes i Köpenhamn, Danmark, den 10 januari 1638. Hans far var en välbärgad guldsmed. Niels växte upp i Köpenhamn som Lutheran*.


Nicolaus Steno

Anatomi

År 1656 åkte Niels Stensen till universitetet i Köpenhamn för att studera anatomi och bli läkare. Han studerade vidare i Amsterdam och Leyden i Holland. "Medan han var i Amsterdam upptäckte [han] salivgångarna för öronsportkörtlarnas (ductus Stenorzarianus).",[2] Efter fyra år i Leyden, sökt han en position i Köpenhamn men ingen fanns tillgänglig. I stället "reste han till Paris, där han gjort viktiga iakttagelser om anatomin i hjärnan",[2]

Stensen motbevisade tanken att tallkottkörteln hade koppling till människans andliga natur genom att visa att djuren också hade en tallkottkörtel. Han upptäckte även människans lymfsystem. "Även om hans bidrag till vår kunskap om hjärtat snart överskuggades av William Harvey storartade experiment på cirkulationssystemet var [Stensen] fortfarande den första som visade att hjärtat består av två [av varandra] relativt oberoende pumpar."[3]

År 1665 åkte Stensen till Florens i Italien och blev rättsläkare åt storhertigen av Toscana. Här bytte han namn från Niels Stensen till sin Latiniserade form, Nicolaus Steno. Lyckligtvis var storhertigen glad åt att Steno bedrev både verksamheten som läkare samt sin forskning.

Olika lager i berggrunden

Geologi

Steno publicerade sina geologiska fynd 1671 i Prodromus, [en preliminär avhandling] till Dissertation Concerning Solids Naturally Within Solids (sv: "Avhandling Beträffande Naturliga Solider Inneslutna Inom Solider), en bok i vilken han redogjorde för principerna för modern fysikalisk geologi".[4] Bland föremålen inneslutna i berggrunden ingick både fossil och kristaller medan många berg förekommer i lager kallade strata. Stenos avhandling omfattade därför studiet av fossil (Paleontologi), studiet av berggrundens strata (Stratigrafi) samt undersökning av kristaller (Kristallografi).

Den fylligare doktorsavhandlingen förebådad i hans Prodromus blev aldrig utgiven. Men hans arbete är erkänd som "en av de mest grundläggande bidrag till geologi på grund av Stenos observationsförmåga, analys och induktiva resonemang i en tid då forskning inte var annat än metafysiska spekulationer."[5] I själva verket använde Steno den moderna vetenskapliga Metoden långt innan denna kom i allmänt bruk.

Paleontologi

Stenos geniala geologiska insikter uppstod inte i isolering. Förvånande nog var det Stenos forskning inom anatomi som väckte hans intresse för geologi. "Medan dissekerandes en haj, ledde honom den distinkta karakteristiken hos tänderna att jämföra dem med vissa fossil, som hittas i inlandet, vilka han då insåg var kvarlevorna av hajar i en tidigare period, konserverade i klippor som en gång avlagts i havet."[2]

Detta innebär att Steno insåg att fossil är de förstenade resterna av riktiga växter och djur. Han avvisade därför tanken, som lärdes ut av några geologer vid den tidpunkten, att fossil var rena kopior av växter och djur som skapats direkt av Gud in i berglagren.[6] Han avvisade också den likaledes obibliska tanken om att fossil var kvarlevor av verkliga levande organismer som producerats under en "träningsskapelse" av Gud innan han tog itu med den verkliga skapelseakten.[7]

Steno publicerade dessa resultat 1667 i sitt "Sample of Elements of Myology" [det vetenskapliga studiet av muskler] och visade hur tänderna hade mineralizerats.[8] Detta var ett enormt bidrag till studiet av fossiler.

Hajtänderna ledde på ett naturligt sätt Steno att överväga hur sådana fossil kom att bäddas in djupt nere i klipporna. Han resonerade att eftersom resterna utgjordes av havsdjur måste området en gång ha övertäckts av hav.[9] Då han vände sig till Bibeln för att få hjälp konstaterade han att "vi lär av Heliga Skrift att allt, både när Skapelsen började samt vid tiden för Floden, har varit övertäckt av vatten."[10] Således utvecklade Steno med hjälp av den 6 000 åriga bibliska tidsramen ett av de tidigaste riktlinjerna för de geologiska vittnesmålen för jordens och livets historia. Detta arbete hade betydande inflytande under 1600-talet samt 1700-talet.[8]

Steno feltolkad av ateisten Asimov

Det välkända ateisten Isaac Asimov medgav att "Steno ... föreslagit att de [fossilerna] var forntida djur som levde normala liv och vid sin död förstenades".[7] Asimov drog dock felaktigt slutsatsen att Steno förkastade Noah's Flood, eftersom "Inga övernaturliga krafter togs med i [Stenos] förklaring."[7] Detta var en omotiverad förlängd slutsats bortom fakta. En religiös motivering skulle ha varit olämplig i en vetenskaplig papper, och en hänvisning till mirakel behöves inte i vilket fall. Som texterna av dagens flod-geologer visar är det samtidigt som det definitivt finns en mirakulös aspekt hos Noa flod,[11] ingen anledning att hänvisa till något sådant för att förklara de geologiska konsekvenserna av förstörelsen på jorden på grund av vattnet.

Precis som Arken flöt på flodens vattenmassor genom principen om bärighet, inträffade sådana saker som erosion, deposition, fossilbildning etc. i stor skala under den globala floden på basen på befintliga fysiska lagar.[12]

Steno trodde på en bokstavlig global översvämning samt andra aspekter av Genesis 1-11, såsom en 6 000 årig tidsram. Han har också använt Bibeln för att tolka sina geologiska slutsatser, som han fann vara helt överensstämmande med Noa flod.

Stratigrafi

De grundläggande principerna för stratigrafi som upprättades av Steno: avlagring av varje bädd på ett solitt underlager, överlagring av yngre skikt över äldre skikt och förekomsten av alla bäddar förutom den basala mellan två väsentligen horisontella plan.

Veckning och förkastningar:Cmi-steno breaking layers.jpg

(Se figur 1): De grundläggande principerna för stratigrafi som upprättades av Steno: avlagring av varje bädd på ett solitt underlager, överlagring av yngre skikt över äldre skikt och förekomsten av alla bäddar förutom den basala mellan två väsentligen horisontella plan.[13]

Böjning och Brytning

Som läkare reste Steno mycket i regionen Toscana i norra Italien och använde denna möjlighet att göra en detaljerad geologisk undersökning av stenar i området. Han konstaterade att många stenar har bildats genom sedimentering. Från dessa iakttagelser och sin bibliska förståelse etablerade han en några av de grundläggande principerna för stratigrafi: avlagring av varje bädd på ett solitt underlager, överlagring av yngre skikt över äldre skikt och förekomsten av alla bäddar förutom den basala mellan två väsentligen horisontella plan.[13] (se figur 1). Medan "strata måste ursprungligen har avlagts horisontellt på en solid yta... inträffade dess veckning och sprickor senare."[9] Sådana veckningar och förkastningar skulle stå för bildandet av berg och andra geologiska egenskaper. Principerna för stratigrafisk tolkning upprättad av Steno anses fortfarande som grundläggande i våra dagar.[6],[14]

Det är viktigt att inse att Steno inte tvingades motvilligt till en 6000-årig tidsram på grund av kyrkans dogmer, som vissa evolutionära sinnade historiker påstår. Det fanns ingen dokumenterad friktionen mellan Steno och någon kyrklig överhet i frågan. Det var Stenos egen tro på en ung jord, som det beskrivs i Bibeln, snarare än kyrkliga påtryckningar som drev hans oberoende tänkande om geologi och fossil.

Kristallografi

Stenos Prodromus "lade grunden till vetenskapen om kristallografi. Han visade att, även om kvartskristaller skiljer sig mycket i utseende, har de alla samma vinkel mellan motsvarande ytor."[15] På samma sätt har varje typ av kristall av en kemisk eller mineral sina egna karaktäristiska vinklar (se figur 2). Det enklaste kristallina formen är en kub, som har sex likadana fyrkantiga ytor i alla räta vinklar, till exempel vanligt salt (natriumklorid).

Figur 2: Den enklaste kristallformen är en kub med sex likadana fyrkantiga ytor, alla i rät vinkel, till exempel vanligt salt (natriumklorid). Varje typ av kristall av en kemisk eller mineral har sina egna karaktäristiska vinklar. Kvarts består av sexkantiga kristaller med 120o mellan ytorna.

Kvarts, Beryll (t.ex. smaragd) och korund (t.ex. safir, rubin) hittas ofta som sexkantiga kristaller med 120o mellan ytorna, och så vidare. Denna regel om karakteristiska vinklar mellan ytorna för varje typ av kristall kallas Stenos lag. Det gäller för två kristaller av samma ämne, "oavsett storlek, upphittad plats, eller om de är naturliga eller tillverkade av människan",[15]

En Biblisk geolog

Emedan stratigrafi idag används som en huvudsaklig punkt inom evolutionism,[6] trodde stratigrafins grundare Steno på ett bokstavligt historiskt skapande av Gud, så som det beskrivs i Bibeln, samt även den globala översvämningen. Detta gällde [även] för grundarna av många andra vetenskapliga discipliner. Även om vissa av dem inte skulle betraktas som teologiskt sunda i alla stycken är det ändå lärorikt att notera att den moderna vetenskapen blomstrade inom en intellektuell ram av tro på en sex-dagars Skapelse för ungefär 6 000 år sedan.

Jämför denna verklighet med protesterna från högröstade anti-kreationister som hävdar att tron på en mirakulös ursprunglig skapelse är per definition motståndare till vetenskapligt tänkande.

Under hela sitt liv såg Steno sina undersökningar av underverken i Guds skapelse som ett kristet ansvar: "Man synder mot Guds majestät genom att vara ovillig att titta på naturens eget verk."[16] Han noterade även människans syndighet och vårt beroende av Gud: "Låt oss vid Guds fötter lägga undan de smutsiga kläderna av våra synder",[3]

Steno bodde i olika tyska städer under sina senare år, den sista i Schwerin, där han avled den 26 november 1686. Hans prestationer mer än motiverar att han är allmänt ihågkommen som grundare av den moderna geologin.

Det är också viktigt att komma ihåg att Steno var en biblisk geolog. Hans resultat närdes av hans övertygelse om att Bibeln återger den sanna historien, inklusive den geologiska historien - av världen.

Referenser och noter

  1. Press, F., and Siever, R., Earth, 4th ed., W.H. Freeman and Co., New York, p. 28, 1986.
  2. 2.0 2.1 2.2 Williams, T.I. (Ed.), A Biographical Dictionary of Scientists, 3rd ed., Adam & Charles Black, London, p. 493, 1982.
  3. 3.0 3.1 Graves, D., Scientists of Faith, Kregel Resources, Michigan, p. 73, 1996.
  4. Ronan, C.A., The Cambridge Illustrated History of the World’s Science, Cambridge University Press, Cambridge, p. 390, 1983.
  5. Encyclopedia of World Biography, 2nd ed., Gale, Detroit, 14:425, 1998.
  6. 6.0 6.1 6.2 Morris, H.M., Men of Science, Men of God, Master Books, California, p. 18, 1988.
  7. 7.0 7.1 7.2 Asimov, I., Biographical Encyclopedia of Science and Technology: The Lives and Achievements of 1510 Great Scientists from Ancient Greece to the Space Age, 2nd revised ed., Doubleday & Co. Inc., New York, p. 105, 1982.
  8. 8.0 8.1 Hallam, A. (Ed.), Planet Earth: An Encyclopedia of Geology, Rigby, Sydney, pp. 307–308, 1977.
  9. 9.0 9.1 Ref. 4, p. 391.
  10. Steno, N., The Earliest Geological Treatise—1667, translated by Axel Garboe, MacMillan & Co., London, p. 17, 1958.
  11. E.g. the sending of the animals, the foreknowledge of the catastrophe, the closing of the door and possibly the initiation of the Flood.
  12. Such laws are of course also God–ordained and our description of the way God usually upholds His creation (Col. 1:17) in a regular way, but a miracle is by definition a non–normative action of God; i.e. an addition to ‘natural’ law.
  13. 13.0 13.1 Ref. 5, p. 426.
  14. Recent experimental studies show that when water is moving, some of Steno’s principles need to be modified. See, for example, the video: Berthault, G., Experiments in Stratification, A Sarong (Jersey) Production, 1999.
  15. 15.0 15.1 Encyclopedia Britannica, 15th ed., 11:247, 1985.
  16. Ref. 3, p. 72.
  • Övers. anm.: Steno verkade därefter i katolska länder och konverterade till katolicismen.
Personal tools